Brick och Christel

Christel kom på besök. Brick provade hur det funkar att lägga sig för att snarka på någons rygg.
Det var mysigt.
Sen blev det lite för roligt.
Varpå det kom onda blickar från matte som gjorde att det blev lite mindre roligt.







ps. Såret läker fint. På onsdag ska det tas stygn. Gött.

Bye Bye boj

Natten har inte varit ljuv. Den har ackompanjerats av en hostande Brick och ont i magen hos matte som trodde han fått kennelhostan som går i kvarteret.
Vid fyrasnåret gav matte upp efter en konsultation med husse: BOJEN SKA AV! Vad som helst som kan göra det lättare för honom (och oss) att sova. Sagt och gjort, en hand på Brick och ett öga öppet - det var melodin resten av natten. Hostan försvann och ingen av alla oss tre i sovrummet försökte slicka på såret.
Nu - med Bagarmossens välsignelse ("kragen kan säkert ligga på och reta struphuvudet) – så kan bojen vara av om vi håller kollen på Brick. Lätt!
Brickan under lupp, helt ointresserad av sin tusenfoting på magen.

Inte lätt med boj

Man blir liksom lite skrynklig när man försöker ligga på rygg.

Försäkring FTW!

Känsliga läsare varnas.

Notan för ärret:
Röntgen/EKG 1 440 kr
Labratorieunders 1 928 kr
Narkos/sedering 4 582 kr
Undersökning/behandling 6715 kr
Operation 11 895 kr
Medicin 873 kr
Stationärvård dagavgift 1 270 kr
Jour/akutavgift 1 680 kr
Förbrukningsmaterial 1 640 kr
Fakt/frakt/exp-avgift 140 kr

Summa ink moms 32 164 kr

Var det värt det? Varenda öre!
(Tack till försäkringsbolaget som betalade allt utom dryga 4000).


Magen är inte så skär som den ser ut på bilden.

Regel nr tre, bruten.

Regel 3: inte klättra i möblerna.
Status: bruten.
Orsak: Efter en snabb tur till badrummet för matte ser hon gangstern i fönstret.

Bojen sover

Hemma!

Sannolikt världens bästa: hemma.
Nu sover han - och han kommer nog slagga ett tag har vi en känsla av.

När vi kom till Bagarmossen och sa att vi skulle hämta Brick så skrattades det bakom receptionsdisken. "Mjo, det står superpigg, med två utropstecken efter". Ajdå.
Han har tydligen gett personalen något att göra och går, om jag förstått det hela rätt, under smeknamnet gangstern. Och när vi fick träffa den lille krabaten så förstod vi varför. Han pratade i ett, först var han glad att se oss - sen ville han bara gå ut och kissa/åka hem. Så instruktionerna ackompanjerades av en sjungande basset.
Vi köpte nödvändig dietmat och en rolig antislick-krage som får Brick att likna en boj.
Är nog inte omöjligt att det kommer skojas lite på bojtemat de kommande veckorna.

14.30

Halv tre är klockslaget som vi får hämta Brick. En Brick som, enligt djursjuksystern Veronica, är superpigg och glad och vars magsår ser jättefint ut. Det kommer att bli fest!

Brick på benen

Dagens rapport från veterinären var väldigt upplyftande. Brick är pigg, han äter bra och matmaskineriet är i full ordning. Det enda som är mindre bra är att han är lite för pigg. Han vill gärna busa och leka (thats our Brick) vilket kanske inte är det bästa för en hund som har stygn i och på maggen.
I morgon eftermiddag så ser det ut som att vi ska få hem vår hund. En hund som måste ta det piano i 14 dagar. Korta kiss och bajspromenader och ingen lek med hundar, inget klättrande i trappor eller möbler. Hur det ska gå med två vilda katter är ännu oklart - men vi arbetar på en lösning.
Såe. Tips på hur man gör hunden trött mentalt mottages gärna och tacksamt.

Eftersom vi inte har någon Brick att plåta här hemma så får det bli en vintage Brick. Nästan 3 månader här.

Nyheter = goda nyheter

Fem minuter och en tandborstning efter förra inlägget så ringer veterinären från Bagarmossen.
Brick är på benen - eller ja, han är vaken och mår så bra man kan må efter denna, rätt maffiga, operation. Han hade varit ute och kissat för nån halvtimme sen och det var ingen feber i sikte. Eftersom hjärtat kan bli lite trött efter en happening som denna så kommer han att stanna kvar på intensivavdelningen till i morgon. Men han ska börja få lite små portioner med käk under dagen - så man hoppas att magen sitter bra på sin nya, fastsatta plats.
Jag tänker kalla den för magen 2.0!

Om allt går prima så får han komma hem på måndag.

Inga nyheter = goda nyheter

Mobilen är tyst. Efter ett snack med min syster, till yrket veterinär, så känns det lugnt att den är tyst. Inga nyheter är goda nyheter.
Men om nån timme så vill jag nog ha en rapport på hur lillbrillan mår ändå.

Hemma är det tomt. Inget tassande,inga stora bruna ögon som tittar upp på en vid frukostbordet, ingen Brick i soffan.
Våra quislingar till katter tycker livet är rätt gött och drar runt med lekspatt som om ingenting hänt. Men jag tror nog att Yoshi, innerst inne saknar långöra. Åtminstone väljer jag att tro det...
För vem skulle inte sakna denna lilla snossen?

Phu!

Veterinären ringde och berättade att operationen gått "så bra den kunde gå" och att allt verkar stabilt, organen har klarat sig fint, inga skador (bortsett från kistan dårå). Bricks mage vred sig efter kvällsmaten, det var tydligen lite för smaskens med en skvätt bearnaisesås i portionen Lamm och Ris som i rasande takt flög ner i magen.
Det tog tio minuter innan vi anade ugglor i mossen, magen blev ballong och han försökte kräkas... 35 minuter senare anlände vi till Bagarmossens djursjukhus efter att stressat en taxichaffis halvt till döds. En röntgen senare så bekräftades magomvridningen och Brickan slängdes in för operation.
Så var det ett par timmar ren och skär ångest. Sen ringde telefonen.
Nu ska plyret bara vakna och magen börja lira igen innan man vågar ropa hej. Vi är dock på he redan.

Tack för alla tummar och tankar. Från rara Johanna och Bob hennes syster Lina med hundar och Gärdets finaste Primus tex. Släpp inte tummarna riktigt än är ni snälla.

Detta var en tråkig grej

Magomvridning. 100 procent oro å lite tårar. Håll tummarna för
Brick.

Borde jag anat?

I går hittade jag en bild från Bricks barndom. Han är nio veckor och en dag på bilder om jag inte minns fel.
Såhär med facit i hand så borde man kanske redan då anat att Brick för det mesta inte riktigt vill gå dit matte vill gå.
Eller?

Förlåt Jon

Vi hade en vision - om en soffa utan Brick. Den gick i stöpet när han visade sig vara så mysig att ha just i soffan. Och numer är en av hans favoritsysselsättningar att sitta i soffan och titta ut genom fönstret.





Detaljbild.

Till Bob

Bröderna bassetbus har lite grejer gemensamt (de gillar båda att avnjuta en god kopp te, samt att att ta sig en klyfta från utvalda citrusfrukter - Bricks favorit för säsongen är en lagom sur clementin).
Men deras största gemensamma intresse är utan tvekan olika typer av pinnar.







Bedårande Bob hittar man här.

Brick och Viggo

Vilket kalas! Det blev besök från LKPG i helgen. Svarta faran Viggo dök upp med Nils, Peter och Vånkan i släptåg. Vilket betydde bus i 180 hela helgen!
Bricks lurar är smått perforerade och hans kropp är lite sliten - men han sitter likväl i fönstret och undrar när Viggo kommer tillbaka.





Brick är minst. Väntar på lilleturen.



Vi for ut till Rosendals trädgårdar. Vackert där om hösten sa Brick.





Och så lite tvångmys med matte. Sådär, sa Brick.



Men det luktade gott.

Inte mycket nytt

Livet lever lungt med Brick, fast utan kamera. Den glöms hemma på allt roligt. I går svängde vi förbi Farsta Strand för att hänga med en förvånad bäbis och hennes föräldrar samt vovve. En långpromenad längs höstvackra Magelungen följt av fika. Bäst sa Brick och sov hela kvällen.
I dag var energin tillbaka i hela bassetkroppen och det blev en lång tur runt Karlbergs slottspark, som i vanlig ordning var full av andra hundar. Perfekt tycker busaren Brick som nu snarkar högt.

Eftersom kameran inte hakade på alla helgens äventyr så dyker en gammal bild på Brickan upp. Vintage Brick, 8 veckor gammal!

Bra bråkig Brick

Brick har kommit in i en period av bråk. Han bråkar inte jämt, utan väljer alltid att kriga på vägen hem från promenad.
Som idag: Först en busig och mysig Brick som ångade omkring i "skogen" så att höstlöven yrde. Sen på väg hem. Tvärvägran, lägga sig på rygg och försöka vara så gullig som möjligt så det inte märks att det är totalvägran som pågår.
Men det luret är genomskådat - nästa gång tar jag med skateboarden och skjuter in under magen på Brick.

R.I.P. Pompe

I går drog vi på oss stövlar och begav oss ut i regnkalaset. Kameran fick följa med. Brick också. Så här var det (fast lite blötare).

Shinji och Brick

Vår favoritjapan Shinji har äntligen kommit till Sverige, tillsammans med sin gulliga fru Yoko. I fredagskväll besökte de Rörstrandsgatan 58 till Bricks stora glädje.

Nytt tugg - spring hem

Brick fick en tuggodis på väg hem från den tomma hundparken. Med tugget i mun blev det bråttom hem. Hem till nom nom nom.

Gärdetpremiär

I morse fick matte och Brick fara till Gärdet. Boxern Stigs snälla husse plockade upp premiärlejonen för en och en halv timmes hundhimmel. Det måste brunnit till i hjärnan på Brick av allt pepp - han skuttade fram som en kanin i det höga gräset, hälsade på alla han passerade och bytte flock 25 gånger under promenaden. Det enda som inte var kul på gärdet var de ilskna collien som flög på den förvånade Brickan, men efter ett ilsket "HÖRRU" från mig så kunde jag slita bort surkarten från Brick och vi gå därifrån. Ägaren verkade mest förvånad. Men inget blodvite uppstod och Brick kanske behöver upptäcka att alla hundar inte är snälla hundar.
Tyvärr glömdes kameran hemma och kunde inte fånga hundkalaset och dimman som låg tät över fältet. Ni får bara en efterbild på den trötta jycken.



Och så en på den konstigaste hundgodisetiketten so far.

Blöt Brick på löv

Egentligen skulle titeln på denna post lyda "Löv på lur". Brick hade nämligen ett vackert stort höstlöv som fastnat på hans regnblöta öra, men det hann lossna innan bilden togs. Så då får man döpa om. Och eftersom han var väldans blöt och satt på löv fick den nya titeln duga.
Vi gick alltså på vad man trodde skulle bli en helt vanlig "skogs"-promenad. Men som denna onsdagen blev väldigt ovanlig. Brick, som alltid är okopplad i "skogen" försvann ur sikte och kom märkligt nog inte när matte ropade. Och ropade. Och ropade. Efter fem rysande minuter så kommer Brick med svansen högt i värdet och ser mäkta stolt ut. Efter sig lämnade han ett spår av vissna växter. När han nådde matte förstod hon varför. Han luktade inte persika precis. Sina fem minuter i frihet ägnade Brick åt att rulla sig (och sannolikt äta) okänd illaluktande substans.
Den regnblöta duon gick hem och Brick fick tuta direkt in i duschen för ett bad.

Bilderna är tagna innan incidenten.