Memory Lane

Det kanske är lite i tidigaste laget att ägna sig åt nostalgi.
Om så är fallet är jag smått olydig och struntar i den regeln. Postar istället denna bilden på Brick, några minuter efter han anlänt Rörstrandsgatan 58. Sicken parvel - knappt två äpplen hög.

Brick som present

I dag skulle Brick som hastigast hälsa på moster, en mänsklig sådan. Mia var in town en kortis och tanken var en härlig eftermiddagsfika i en park. Dessvärre satte ett koppel på vift och en Irak-konferens käppar i hjulet och mötet får vänta till det är hundvaktsdags för Mia om två veckor.
Men innan Irak krossat drömmarna om en fika i det gröna så sökte jag substitutkoppel, eller åtminstone halsband. Valet föll mellan presentsnöre och sidenband.
Brick blev nöjd.

Hur vaknar ni?

Brickan vaknar såhär under ca tio minuter:



Rätt mysigt om han får säga det själv.

Brick minus en tand

Brick vill berätta om när han tappade sin första tand.

(Klicka på bilden för att få den lite större)

Morgon och mys

Ja. Ni hajjar. Nyss och allt.

Jamarn strikes back

I går var det djurbus i lägenheten.
Yoshi siktade på lite quality time med Brick, som slutade i en vild jakt och mjuka tassar i nyllet på Brick.
Hundra procent gulligt.

Matchvikt 13,4 kg

I dag var vi hos veterinären en sväng. Kirra lurarna som fått lite svamp.
Den stora vågen med de exakta siffrorna passade man så klart på att prova.
När Brickan ställde sig därpå visade den 13,4. Mer än 13 pannor.
Jo, jag tackar jag.
När vi kom hem passade Brillan på att fylla upp magen med lite extra. Sen sömn.

21 maj, kl 13.12-13.18

Brick. Storbusarn. Jycken. Hans liv under 6 minuter tidigare idag. Varsågoda.

Bror uppnosad

Brick låter hälsa att han är mycket nöjd över att ha lyckats nosa upp sin brolla Bob. Om än inte IRL så i alla fall på URL.
Här är Bob i full basset-fart.

Bob håller till på denna url:en.

Och så dagens bedjande basset-ögon. Man måste tydligen kunna vara så söt för att väga upp för alla pruttar man släpper. Pruttar som får tapeter att lossna och ögon att tåras.

Best Friends Forever

Ny kompis i Brickans liv: Leche den lilla chihuahuan.
På lördagen spatserade de runt i Farsta Strand som om de ägde stället. (De gör de förstås inte, marken går inte att köpa loss för hundpengar). Leche var lite på sin vakt de första minuterna - men Brick brydde sig inte nämnvärt om det utan låtsades som det regnade. Och dömma av hans smutsiga underrede när vi kom in så hade det nog gjort det.
När vi satt oss på pendeltåget därifrån som somnade Brick. Och sov. Och sov. Sov och sov. Väckning för middag och morsande på Jonas och Karin som kom förbi på middag (och ansåg att Brick var världens lugnaste valp... jotack) - sedan mer sömn. Och snark. Och sov. Han sov och snarkade ända till halv sju i morse då han tyckte det var dags att gå upp och leka. Till matte och husses förtret...

Grabbweekend i stugan

Grabbarna grus drog till stugan och körde minicross, grillade hallomi, käkade nybakta donuts och såg Djurgården förnedras på Fredriksskans. Lillgrabben (12.2 kilo!!!) hakade på och sprang lös på gräsmattan.

Fest i Gimo

Det var födelsedag i går igen. På flera håll i landet. Vi åkte till Gimo för att dubbelfira med världens snällaste Kai och Christina. Tårta, grillat och hemgjord hundmat PLUS supermysigt sällskap. Kan knappast bli bättre. Vi åkte på lite utflykt, busade i gräset och sov på filten.
Brick älskade Gimo och fick så mycket kärlek tillbaka.
Väl hemma vid elvarycket så somnade jycken som en stock för att vakna vid nio på morgonkulan.

Morfar Jinkos stuga

Kalle och Jossan ringde på första majdagens förmiddag. Vad sägs om Morfar Jinkos? Åka lite bil, dra ett par repor i trädgården och vårstäda? Jotack gärna, svarade familjen Möller Poopuu och slängde den sista handen vid jobbet och ner lite vatten, mat och munkjackor. Brick ägnade de första fyra timmarna med att kuta runt på gården och i huset, nosa på allt och inget för att sedan krascha i soffan. Dvs en mycket lyckad dag om han får säga det själv.